Omsorgen på sparlåga trots skattehöjningar

Kalle_Nilsson
Karl-Erik Nilsson har granskat Hässleholms kommuns bokslut och kommit fram till att omsorgen har mindre medel att röra sig med nu jämfört med för 20 år sedan.

 

HÄSTVEDA: Kommunskatten i Hässleholm har höjts, men både omsorgsnämnden och socialnämnden har relativt sett fått mindre medel att röra sig med under de senaste 20 åren. Det visar en granskning som Karl-Erik Nilsson i Hästveda har gjort. Förklaringen till de ständiga underskotten som dessa verksamheter dras med skulle helt enkelt kunna vara att verksamheterna får för lite pengar.

I relation till den totala omsättningen får socialnämnden och omsorgsnämden 15 miljoner mindre i dag, jämfört med för 20 år sedan. Samtidigt har de äldre blivit fler. Antalet personer 85 år och äldre har ökat från 1212 år 1994 till 1719 år 2014.

– Jag valde att jämföra 1994 och 2014, helt enkelt för att 20 år är en jämn och enkel siffra som visar på långtidseffekter, säger Karl-Erik, som tidigare representerat Moderaterna i kommunrevisionen under många år.

– Under dessa 20 år, har både det borgerliga och det socialistiska blocket styrt kommunen, så det tycks inte spela någon roll vem som styr när det gäller den här frågan, fortsättter han.

Gammal budget grunden

En förklaring till att det ser ut så här är, enligt Karl-Erik, att den kommunala budgeten inte har genomgått några större förändringar under de senaste 20-25 åren. Varje år har man lagt en ny budget, men den har i princip byggt på den gamla, med smärre justeringar uppåt eller nedåt, beroende på konjunktur.

För att komma tillrätta med underskotten har man flera gånger höjt kommunalskatten och sagt att de ökade intäkterna ska gå till kärnverksamheterna vård, skola och omsorg. Men trots att kommunskatten i Hässleholm har höjts från 17,30 till 21,06 och att de totala kommunala kostnaderna nu uppgår till drygt 3 miljarder jämfört med knappt 1,5 miljarder för 20 år sedan, så står både omsorgsnämnden och socialnämnden för en mindre del av den totala kostnaden nu, jämfört med 1994.

– Jag har använt koncernens bokslut när jag gjort mina beräkningar, så att den bolagsbildning som skett under de 20 åren inte ska påverka, säger Karl-Erik. Eftersom socialnämnden delats upp i socialnämnden och omsorgsnämnden under perioden, har jag dessutom valt att räkna med båda dessa verksamheter.

15 miljoner mindre

Till skillnad mot budgeten, som är den planerade ekonomin, så visar bokslutet det verkliga ekonomiska utfallet.1994 var omsorgens och socialens kostnader 465 miljoner av totalt 1458 miljoner i det kommunala bokslutet. 2014 var kostnaderna 967 miljoner av totalt 3077 miljoner.

– Andelen har alltså minskat med en halv procent, vilket motsvarar 15 miljoner kronor, säger Karl-Erik. När jag sedan ringde Statistiska Centralbyrån för att kolla hur många äldre över 85 år som fanns i kommunen 1994 respektive 2014, blev jag ännu mer förbluffad. För jag har svårt att tro att hela ökningen på drygt 500 personer enbart består av friska personer utan behov av omsorg.

Karl-Erik vet vilka åtgärder han skulle vilja se inom kommunen när det handlar om de kommunala kärnverksamheterna:

– Jag vill se en radikal revidering av budgeten och en prioritering bland verksamheterna. Det går inte att ranta på med en 25 år gammal budget!

Text och bild: Jeanette Thelander