Kallt och mörkt på elberoende Solgården

susanne  600
Mängder av utrustning slutar fungera utan el, såsom Solgårdens sängar.

 

HÄSTVEDA: Solgården hade det bekymmersamt under de båda strömavbrotten natten till måndagen och natten till tisdagen. Man saknar egen reservel och därför blev hela äldreboendet lika kolmörkt som alla andra hus i Hästveda och personalen fick anstränga sig hårt för att kunna ge de boende service och omvårdnad, trots bristen på värme, varmvatten och ljus.

– Vi fick hit ett aggregat på måndagsmorgonen, men det kördes tillbaka till Hässleholm sedan strömmen kommit tillbaka, berättade Susanne Svensson som jobbar på Solgården. Ingen trodde väl att strömmen skulle gå igen när den väl kommit åter.

Det blev rejält utkylt under stormnatten, men på måndagsmorgonen anlände även flera gasolkaminer som höjde temperaturen innan strömmen kom tillbaka första gången. Solgården ägs av Hesslehem, men det är räddningstjänsten som ansvarar för praktisk hjälp vid krissituationer.

Personal tog med kaffe

– Egentligen skulle gasolkaminerna också ha skickats tillbaka till Hässleholm på måndagseftermiddagen tillsammans med elaggregatet, men av någon anledning blev de kvar här och det var ju tur, för de kom väl till pass när det andra strömavbrottet kom, sade Susanne.

På tisdagsmorgonen skickade man på nytt efter elaggregatet, som användes fram tills strömmen var tillbaka i de vanliga ledningarna. Men det blev en morgon med kall frukost, utan gröt.

– Det var likadant i måndags, men i morse kunde vi ringa till dagpersonalen som bodde utanför Hästveda och be dem ta med kaffe. Så de flesta hade med sig ett par termosar. Lite kaffe fick vi i alla fall fram den här gången!

Brandlarmet slogs ut

De båda strömavbrotten visar hur sårbara viktiga samhällsfunktioner som äldreboendet är. Utan el får personal arbeta i kolmörker med hjälp av ficklampor och pannlampor. Brandlarm slås ut och arbetsbördan blir tung när de vanligtvis praktiska sängarna inte går att hissa upp eller ner, eftersom de drivs av el.

– Det har varit besvärligt och det känns i ryggen eftersom de flesta sängarna var i lågt läge när strömmen gick.

Även dörrarnas låssystem är beroende av el och det gjorde bland annat att man fick ta till provisoriska knep som att binda ihop dörrar och ”låsa” med hjälp av stolar.

– Det är inte förrän något sådant här händer som man verkligen märker hur elberoende allting är, menar Susanne. Men vi har kunnat lösa situationen någorlunda och vi har haft mycket roligt också. Och som väl var har vi haft ström under dagen, så det har gått att laga mat.

Text och bild: Jeanette Thelander