Här görs historien om trakten tillgänglig

 

Tore Månsson vid sin arbetsplats i hemmet i Malmö. Här har han tillbringat många timmar med att digitalisera omfattande arkivmaterial.
Tore Månsson vid sin arbetsplats i hemmet i Malmö. Här har han tillbringat många timmar med att digitalisera omfattande arkivmaterial från Farstorp och Hästveda, helt ideellt.

MALMÖ: Tänk vad ett tv-program kan få för följder! När Tore Månsson från Sparrarp började titta på tv-serien ”Rötter” på 1980-talet blev det upptakten till en lång kulturgärning där tusentals dokument och bilder från Farstorp och Hästveda räddats och gjorts tillgängliga för alla och envar. Men Tore hittade också en mängd intressanta släktingar på vägen, bland annat en takläggare som piskades ihjäl, oskyldigt anklagad för stöld.

I dag bor Tore i Malmö, där han delar arbetsrum med målande hustrun Gunilla. Närmast fönstret finns Gunillas ateljédel, i den andra halvan av rummet finns hjärtat i Tores arkivarbete, datorn och hårddiskarna.

– Min far var engagerad i många sammanhang, både kommunpolitik och annat, berättar Tore. Så det föll sig naturligt att jag hamnade bland en massa kommunala handlingar när jag släktforskade och på den vägen är det.

Privat arkivarie

Tore har på egen hand digitaliserat hela Farstorps kommunala sockenarkiv, från 1815 till 1950, sammalagt 16 000 sidor, eller en datamängd på ungefär 50 GB. Han har även digitaliserat Noils hela fotoarkiv, med närmare 43 000 bilder samt bygdeforskaren Sigurd Svenssons livsverk, omfattande 312 GB. Lägg till detta en mängd skolfoton från Hästveda och Farstorp samt Sigurd Svenssons bok ”En sockenkrönika om Farstorp” och Harald Wagnérs ”Farstorp Händelser och Människor” på närmare 400 sidor, så ger det en uppfattning om hur många arbetstimmar Tore har lagt ner på digitaliseringen…

– Jag har velat göra materialet tillgängligt och när jag fick Noils arkiv med fotonegativ av hans änka, Frideborg Persson, vände jag mig till Hässleholms kommun och frågade om de var intresserade av att ta över originalen. Det skulle inte kosta någonting, jag ville bara att negativen skulle bevaras under ordnade former.

Kommunen kunde dock inte lämna något besked om Noils arkiv. Efter ett års väntan tröttnade Tore och frågade i stället tidningen Norra Skåne om de var intresserade av arkivet.

Tidningen insåg värdet

– De tog det direkt, de förstod värdet, säger Tore.

Ivar Persson, eller signaturen Noils som han var mer välkänd under, tog mängder av bilder. Han var född 1916 och fotograferade fram till sin död 1985. Under många år var han också stadig medarbetare i Norra Skåne under vinjetten ”Från Hästveda horisont” och dessutom flitigt anlitad som så kallad ”kalasfotograf” där han tog bilder på bröllop och andra stora fester. Fotoarkivet är en stor bildskatt med sina 42 675 bilder.

Tore har själv allt digitaliserat material tillgängligt och den som är intresserad kan via hans hemsida beställa de olika arkivmaterialen till självkostnadspris, antingen via USB eller extern hårddisk.

Exakt vad som är drivkraften bakom det enorma och tidsödande arbetet kan inte Tore riktigt svara på. Men han har alltid varit intresserad av Farstorps historia och när han började släktforska blev han snabbt uppslukad. Sin egen släkt har han spårat så långt tillbaka som till 900-talet.

– Det är en Tord som nämns på en runsten i Uppsalatrakten, Tord byggde en av Sveriges första kyrkor. Men när man kommer så långt tillbaka i tiden är uppgifterna förstås inte helt tillförlitliga, påpekar Tore. Men med säkerhet har jag i alla fall spårat släktingar till 1600-talet.

Piskad till döds

Tore har även forskat kring hustrun Gunillas släkt. Det var så han upptäckte att Gunillas farfars farfar hade blivit piskad till döds 1841.

– Han hjälpte till att lägga ett halmtak i Heinge och fick sova över i gården i rummet intill köket, berättar Tore. Dagen därpå blev han beskylld för att ha stulit 15 nyskräddade blågarnsskjortor, som frun i huset lagt fram i köket.

Christen Henriksson nekade, men blev i princip lynchad och ihjälslagen. Vid en efterföljande rättegång dömdes de båda männen som piskat ihjäl honom till halshuggning, men benådades och fick sina straff omvandlade till åtta års fängelse på Malmöhus. Efter fyra år blev de fria.

Mördare grundade baptistförsamling

– En av dem, Anders Ekbom, hade blivit religiös i fängelset. Han hamnade i Amerika, där han grundade den första baptistkyrkan i Minnesota och i dag finns ett stort minnesmonument rest över honom, säger Tore. Men jag tror inte att någon där visste att han egentligen var en mördare.

Långt senare skulle det visa sig att Christen Henriksson verkligen var oskyldig till stölden. Prästen i Heinge förde nämligen hemlig bok, ”Svarta boken”, över församlingsbornas bikt, och en dag hade han besök av frun i gården där halmtaket lagts. Hon erkände då att hon hade rört ihop saker eftersom hon inte varit nykter vid tillfället.

Den hemliga svarta boken dök så småningom upp i landsarkivet i Lund och fanns en tid publicerad i digitalt format på nätet.

– Det är sådant som gör både släkt- och bygdeforskning intressant, menar Tore. Rätt som det är kan en ny pusselbit dyka upp som löser ett riktigt gammalt mysterium. Klart att det är spännande!

Text och bild: Jeanette Thelander