Hemligheten bakom rosenprakt i Hörröd

Iréne Bertilsson framför sin prunkande rosenrabatt.
Iréne Bertilsson framför sin prunkande rosenrabatt.

HÖRRÖD: Trots den regniga och kalla sommaren så har Iréne Bertilsson i Hörröd lyckats mer än väl med sina rosor i år. Svänger man upp på Bertilssons gårdsplan i Hörröd är det första man lägger märke till en fantastiskt prunkande rabatt och Iréne delar gärna med sig av sina odlartips.

– Rosorna har riktigt exploderat nu när värmen kom. Och allt regnande innan i sommar har verkligen gjort dem gott, säger hon.

På gården finns både höns och kor och det innebär att rosorna och de övriga växterna får äkta, närproducerad gödning. Rosor brukar man kanske närmast förknippa med hästgödsel, men enligt Iréne är det andra fyrbeningar som hon anlitar.

Magasinerad värme

– Kogödsel använder jag och det ser de ut att trivas med, konstaterar hon och blickar ut över sin praktrabatt.

De färgsprakande rosorna gör sig fint mot den gamla gråstensväggen och enligt Iréne är väggen också en del av hemligheten bakom frodigheten.

– Jag tror att den gör mycket. Det är söderläge och väggen magasinerar värme. Säkert är det en del av förklaringen till att det växer så bra.

Text och bild: Jeanette Thelander

Tjernobylungdomar gästade Farstorps kyrka

Farstorps kyrka blev fullsatt till sista plats när ungdomar från Tjernobyl bjöd på konsert.
Farstorps kyrka blev fullsatt till sista plats när ungdomar från Tjernobyl bjöd på konsert.

FARSTORP: Kyrkan i Farstorp är ganska rymlig men bänkplatserna var fullsatta i helgen varför jourhavande präst Staffan Örneskans fick en stolplats i huvudgången. Även en fiolspelare fick sin plats i predikstolen. Orsaken var att sång- och musikgruppen från Tjernobyl kom på besök för andra gången med en konsert.

Lägerchefen Rolf Tillman informerade om verksamheten med lägret i Broby som nu är inne på sitt tjugoförsta år. Han var även kvällens konferencier.

Sångarna från det drabbade Tjernobyl började med sången: På läger i Broby, sjungen på svenska. Gruppen fortsatte att med olika ljud illustrera den svenska väderleken. Rapporten började med fågelkvitter och gökrop och fortsatte med regn och åskväder. Illustrationen avslutades med fågelkvitter. Ett ungt par som träffades på lägret i Broby 1996 är nu ett äkta par och framförde ytterligare sång.

Leva för varandra tema

En av de aktivaste vid konserten var Inna Yeremeichuk som skötte pianomusiken med eller utan notblad! De yngsta lägerdeltagarna sjöng med egen klockklämtning. Flera av lägerdeltagarna framförde solosång och sångledare Alona Astashevas fylliga röst lägrade sig i hela helgedomen.

Efter sången Man ska leva för varandra, som även sjöngs unisont skedde en unison bugning som tack för applåderna från besökarna. Kvällsandakten hölls av Staffan Örneskans på samma tema.

En representant från Rotary överlämnade en check från flera organisationer på 13 000 kronor till lägervistelsen. Dessutom medverkade fyra unga lägerdeltagare med håv för upptagning av kollekt.

Efter en bönsång visade alla ukrainska barn upp ett rött hjärta som tack och när visan ”Natti natti” var sjungen rusade alla deltagarna ner i kyrkan för att personligen krama så många som möjligt med Natt natti-önskan.

Nästa konsert i närområdet blir i Verum kyrka fredag 24 juli klockan 19. Dessutom blir det avskedssoaré vid Broby Pappersbruk tisdag 28 juli klockan 19. Vid varje samling görs insamlingar för att täcka utgifterna på omkring 400 000 kronor för den totala lägervistelsen.

Text och bild: Ebbe Persson

Isabels spontaninsamling fixade ny studsmatta

studsmattan
Isabel Jochmus Stöcke såg minst lika glad ut som barnen. ”Det finns inget som slår känslan av att göra andra människor glada”, sade hon.

HÄSTVEDA: När Isabel Jochmus Stöcke för några veckor sedan såg att studsmattan utanför flyktingboendet i det gamla kommunhuset i Hästveda var trasig, dröjde det inte länge innan hon skred till handling. På mindre än ett dygn lyckades hon via en spontan pengainsamling bland släkt, vänner och bekanta få ihop drygt 2000 kronor, vilket räckte till en ny studsmatta.

Under fredagskvällen monterades den nya studsmattan upp – medvetet hade man valt att vänta till efter Hästveda marknad.

– Barnen stod i fönstren och tittade och när de såg vad det var vi plockade fram så blev de så otroligt glada och tjöt små glädjetjut. Tänk så lite det behövs för att göra andra människor glada, det finns inte mycket som slår det, sade Isabel. Vi blev nästan lite tårögda när vi såg hur otroligt glada barnen blev.

Invigning med fikafest 

Under tiden de vuxna pratar hoppar barnen och ropar till sina mammor som står ute på en av balkongerna och vinkar. Barnen har just fått lite fika också, det blev en liten slant över när den nya studsmattan var inköpt, vilket räckte till både dricka och kakor.

– Det var några stora killar som hoppade sönder den gamla studsmattan, berättar Isabel. Det berättade ungarna och sedan sade de att de inte ville att de killarna skulle komma tillbaka, men att vi gärna fick hoppa på den!

Insamlingen sköttes via Facebook, där Isabel helt enkelt skickade ett meddelande till några kompisar och släktingar som hon trodde ville vara med på ett hörn.

Stor släkt

– Jag tänkte att jag har ju en stor släkt, så bara där borde det komma in lite pengar. När jag pratade med min mamma så blev hon eld och lågor direkt. Men jag blev förvånad över att det gick så snabbt! Trots att det inte handlade om så mycket pengar för var och en, de flesta har skänkt en hundralapp, så tog det mindre än ett dygn att få ihop pengarna. Det har inte varit något snack – alla har velat bidra, så det är absolut inte bara jag som ska ha cred för detta!

– Det är så enkelt egentligen, jag såg ju hur roligt barnen hade det med den gamla studsmattan och de har inte så mycket annat att göra här, det finns ju ingen offentlig lekplats i Hästveda centrum. Nu hoppas vi att de får mycket glädje av den nya.

Släkt och vänner som monterat upp studsmattan begav sig hemåt medan orden ”Tack!” ”Tack så mycket!” och ”Hej då!” haglade i luften från barnen som till synes helt outtröttliga roade sig med sin nya leksak. Utan tvekan somnade både barnen och givarna mycket belåtna den här kvällen…

Text och bild: Jeanette Thelander