Vägkyrkan i Farstorp poppis arrangemang

Musikanter och sångsolist vid Vägkyrkan i Farstorp.
Musikanter och sångsolist vid Vägkyrkan i Farstorp.

FARSTORP: Kyrkan i Farstorp är under elva dagar uppklassad som Vägkyrka. I år är det 26:e året som detta kyrkliga arrangemang för allmänheten ordnas. Under de eftermiddagar som Vägkyrkan har öppet brukar det komma flera hundra besökare. Församlingsbor och de som har kyrkan som sin hemkyrka samt andra intresserade.

Vid onsdagens Vägkyrka strömmade besökarna till kyrkan. Förrådet med extra psalmböcker tullades på sitt lager för att tillgodose de 80 besökarna i helgedomen. De fem medverkande Boel Bengtsson, Malin Bengtsson, Marie Bengtsson samt Gunnar Olofsson och Gunnar Larsson inledde med procession fram till koret.

Flera kända melodier spelades på dragspel, fiol, saxofon, bas och banjomandolin. Marie Bengtsson var sångsolist och Malin Bengtsson var solist med saxofon.

Välbesökt

Andakten hölls av Ros Marie Nilsson och inramades av psalmerna: Det finns en källa, samt Du vet väl om… Organist på piano var Malin Bengtsson.

Besökarna i vägkyrkan trivdes vid kaffeborden.
Besökarna i vägkyrkan trivdes vid kaffeborden.

Efter flera nummer blev den visan om den gamla spinnrocken samt Månstrålar klara. Aktörerna tågade ut i procession och utanför kyrkporten fortsatte de sin underhållning medan besökarna tågade mot församlingshemmet.

Fikabordet i församlingshemmet väntade liksom de dukade borden. Besöksantalet var så stort att även lilla salen togs i anspråk. I Farstorp är ideella verksamheten påfallande med frivilliga insatser för Vägkyrkans fortbestånd.

Text och bild: Ebbe Persson

Skärseröd ljusglimt i ekologisk katastrof

Søren Kabell i spetsen för det danska studiebesöket från Nødebo Skovskole.
Søren Kabell i spetsen för det danska studiebesöket från Nødebo Skovskole.

HÄSTVEDA/SKÄRSERÖD: Lagom inför sommarlovet besökte studenterna på den danska skogs- och landskapsingenjörsutbildningen, knuten till Köpenhamns universitet, Hästveda och Skärseröd i sin jakt efter skogskunskap. Ett 30-tal studenter från Nødebo Skovskole togs emot i Hästveda hembygdspark för att sedan fortsätta färden till miljöpristagaren Hans Klementssons skogsfastighet i Skärseröd.

Sedan sällskapet hälsats välkomna av vandrarhemsföreståndaren Britten Andersson, som också passade på att tipsa om aktiviteter och upplevelser som det går att ta del av i Hästvedatrakten, vidtog Søren Kabell. Han är själv skogsägare i Sverige och var också kontaktperson för studiebesöket. I Rävningestugan visade han en hel mängd bilder på en skrämmande utveckling i Sverige.

– De här bilderna vill inte det officiella Skogssverige kännas vid, sade han till de danska studenterna. Här slår man sig gärna för bröstet och säger att vi är så duktiga på att sköta skogen. Men i verkligheten håller skogen på att försvinna och ersättas av granplantager. I norra Sverige, där det växer så långsamt, kan man inte avverka något på väldigt många år nu. Trakthyggesbruket med sina kalhyggen, markberedningar och granplanteringar är en ekologisk katastrof.

Omoderna kalhyggen

Fältmässig fika i hembygdsparken.
Fältmässig fika i hembygdsparken.

Bilder av skogsområden som försvunnit i rasande takt och beklämmande statistik över biologisk mångfald ackompanjerades av frågor från studenterna:

– Men, det där med kalhyggen och sådant, det är ju väldigt omodernt, det är väl inget man håller på med nu? undrade någon.

- Jo, dessvärre är det så att man fortfarande tror att det är så man sköter skogen på ett modernt sätt, suckade Søren och värden, Hans Klementsson fyllde i:

– Vi behöver en ny skogsvårdslagstiftning i Sverige. Det hjälper inte att vi debatterar och diskuterar. Här försvinner ett naturskogsområde på sju-åtta hektar varje kvart, timme ut och timme in, dygnet runt, året runt. I dag är det fullt tillåtet att köpa en fastighet och direkt hugga ner halva skogsbeståndet. Det är vansinnigt, men sant.

Ohållbart

Enligt Artdatabanken återstår i Sverige mindre än 20 procent av den naturliga skogen, där träd av olika slag och ålder samsas. Ett sådant bestånd är mindre känsligt för både stormar och skadeinsekter, samtidigt som det gynner den biologiska mångfalden.

Samtidigt som den biologiska mångfalden utarmas, försvinner också den ekonomiska lönsamheten, eftersom dagens storskaliga trakthyggesbruk inte är hållbart på lång sikt.

De stora skogsbolagen gör till exempel inte längre några investeringar i Sverige, eftersom det snart inte kommer att finnas tillräckligt med skogsråvara här för att täcka investeringarna. Det finns gott om träfiber i Sverige, men stora delar av det som i statistiken ser ut som ”skog” är i själva verket klena plantor som inte är avverkningsmogna på många år ännu.

Ljusglimtar finns

Studenterna lyssnade intresserat när Britten Andersson informerade om upplevelser i Hästvedatrakten.
Studenterna lyssnade intresserat när Britten Andersson informerade om upplevelser i Hästvedatrakten.

Turistnäringen, som är en viktigare näring än skogsbruket i Sverige, sett både till sysselsättning och tillväxttakt, får ta en stor del av den ekonomiska smällen när artrikedom och naturupplevelser skövlas. Jägarkåren, som till viss del själva är skogsägare, har ännu inte insett hur jakten och skogsbruket hänger samman. Det finns till exempel inget att äta för viltet på en steril barrmatta i en granplantage. Under några år finns det gott om mat på hyggena, men där ökar också viltskadorna på plantorna.

Dock finns det ljusglimtar. Hans, som länge drivit ett uthålligt skogsbruk på sin fastighet och aldrig hugger mer än tillväxten, har länge känt att han talar för döva öron, men under senare år har folk börjat lyssna.

- Men det går för långsamt, tyvärr. Det är som att vända en oljetanker och när den väl är vänd kan det vara för sent. Vi klagar på avverkningen av regnskog, men relativt sett är vårt eget skogsbruk en större katastrof. Vi har kalhuggit en procent av landets yta varje år sedan 1950-talet och utvecklingen accelererar. Snart finns ingen naturlig skog kvar.

”Här finns allt”

- Vi talar emellanåt om exempelvis ”genocide” och förfasar oss över att sådant kan hända och att ingen gjort något för att förhindra det. Men vi borde kanske fundera lite över vårt eget ”ecocide”, avslutade Søren. Vilken dom kommer våra barnbarn att fälla över oss, som ingenting gjorde fastän alla larmklockor ringde?

Rundvandingen på fastigheten i Skärseröd som tog vid efter den teoretiska delen i hembygdsparken blev liksom förra året mycket lyckad. Men till skillnad från förra året, då det första studiebesöket från Nødebo Skovskole kom, åkte man inte till fler platser.

- Nej, vi har kommit fram till att det inte behövs. Här finns allt som vi vill att eleverna ska få med sig när det handlar om uthålligt skogsbruk, menade Søren.

Text och bild: Jeanette Thelander

Många ville fira midsommar i regnet


HÄSTVEDA: Trots regntunga skyar hade ett par hundra personer tagit sig till hembygdsparken i Hästveda för att inleda midsommarfirandet under fredagen.

Traditionsenligt majades stången under ledning av floristen Iréne Kivivuori och väl rest samlades både barn och vuxna för att dansa små grodorna, mormors lilla kråka och alla de andra ringdanserna som hör till en riktig midsommar. Den som var osäker kunde ta efter May Andersson, som demonstrerade hur det skulle gå till.

Som vanligt var det Hästveda Hembygdsförening som stod för arrangemanget och det hela avslutades med ett rejält kaffekalas med Hästvedas längsta tårta. Många meter rulltårta med vispgrädde och jordgubbar gick åt och de flesta verkade nöjda och glada, även om regnet – såväl av vatten som av godis –  föll så snart dansen var slut.

Text och bild: Jeanette Thelander