Stort publikintresse för lokal hingstvisning


TULLSTORP: Intresset för ett av bygdens största evenemang, Jan och Catharina Brinks hingstvisning på Tullstorp, är fortsatt mycket stort. Mer än 2000 besökare letade sig fram till anläggningen innan påsk för att titta på hästar och vandra runt i stallarna.

Tiotusentals besökare över hela världen tar del av hingstvisningen på Tullstorp via webb-tv.
Tiotusentals besökare över hela världen tar del av hingstvisningen på Tullstorp via webb-tv.

– Allt gick super båda dagarna och det var lika mycket folk som förra året, säger Catharina. Särskilt på söndagen var det helt packat inne i ridhuset!

En av de stora nyheterna under helgen var att Tullstorp nu även kan erbjuda den världskända hingsten Cornet Obolensky i sitt program. Det har blivit möjligt genom ett samarbete mellan Tullstorp och den franska samarbetspartnern Groupe France Elévage.

Tre av topp tio i programmet

Brice Elvezi-Jan Brink
Bruce Elvezi och Jan Brink.

 

– Brice Elvezi från Group France Elévage fanns på plats under lördagen och berättade om nyheten, säger Catharina. I och med detta kan vi nu erbjuda ettan, tvåan och åttan på världsrankingen över de bästa avelshingstarna inom hoppning i vårt program.

De båda nyligen godkända treåringarna Amplitud och lokala uppfödningen Dragon Welt som Utgivet tidigare berättat om, uppförde sig exemplariskt under visningsdagarna.

– Den svarta hingsten Eclectisch fick också mycket uppskattning och Jans Zaladin, som han fortfarande anser vara bästa hästen han någonsin suttit på, visade sig riktigt bra, så vi är mycket nöjda med årets visning, avslutar Catharina.

Text: Jeanette Thelander
Bild: Catharina Brink, Tullstorp

Nu rivna Brodéns en dyr historia för kommunen

Det karaktäristiska huset i Brodéns kurva på väg mot Lursjön är nu borta för alltid.
Det karaktäristiska huset i Brodéns kurva på väg mot Lursjön är nu borta för alltid.

PÅARP: Nu har gården i Brodéns kurva vid Påarp sjungit sin sista vers. Rivningsarbetet, som var i full gång under gårdagen, är i princip färdigt och de klassiska målningarna på gårdens väggar för alltid borta. Förvärvet av ”Brodéns” har blivit en kostsam affär för Hässleholms kommun.

Redan 2008 köpte kommunen in en del av fastigheten, närmare bestämt sex hektar av marken, till ett pris av närmare en miljon, 920 000 kronor. Själva gården, som sedan bestod av bostadshus och ekonomibyggnader samt cirka 9 hektar mark, köptes in av kommunen i oktober 2012 och var då i så gott skick att fastigheten värderades till 1,5 miljoner, vilket också blev köpeskilling. Kommunstyrelsens ordförande vid tidpunkten, Urban Widmark (M), angav två skäl för att kommunen skulle köpa in fastigheten. Det första var att kurvan på vägen behöver rätas ut. Det andra skälet var att marken som hör till fastigheten kan bli attraktiv för bostadsbyggande i framtiden, då det är ner mot sjön som eventuell framtida expansion av Hästveda ska ske enligt översiktsplanen.

Uthyrning röstades ner

Eftersom det är Trafikverket som ansvarar för den smala vägen som ringlar ner mot Lursjön och då vägen knappast ligger i topp på Trafikverkets lista över åtgärdsobjekt, lär en uträtning av 90-graderskurvan inte bli aktuell inom snar framtid. Någon stor bostadsboom är det knappast heller tal om i Hästveda. Trots att efterfrågan finns, har ännu ingen byggare lyckats få finansieringen att gå ihop då Hässleholms tätort prioriteras av både beslutsfattare och finansieringsinstitutioner.

I väntan på att byggnation kommer igång, ställdes därför ett yrkande från Miljöpartiet om att ta fram en plan för användning av fastigheten, så att den kunde hyras ut under tiden. Bostadshuset var vid tidpunkten i gott skick och betesmarken runt omkring lämpar sig till exempel för hästhållning i lösdriftssystem. Det hade gett kommunen en intäkt och samtidigt bidragit till att gården hållits i skick.

Då tusentals besökare till Lursjön passerar gården varje sommar, hade det också gett ett positivt intryck av bygden för turister och andra besökare utifrån. Detta ansågs dock onödigt och kommunstyrelseordföranden hänvisade till tjänstemännens professionalitet. Förslaget att hyra ut fastigheten röstades ner.

Eftersatt underhåll

Dock sköttes inte fastighetsunderhållet och det ledde till att vattenledningarna i bostadshuset frös sönder under vintern, med översvämning som följd. Därmed var gårdens öde beseglat.

Exakt hur stor rivningskostnaden blir är ännu inte klart, men beräknades år 2013 till cirka 600 000 kronor.

Efter rivningen av gården innehar alltså nu Hässleholms kommun cirka 15 hektar icke detaljplanelagd mark mellan Hästveda och Lursjön, vilket hittills kostat drygt tre miljoner kronor, eller 200 000 kronor per hektar. Det genomsnittliga priset på betesmark i Sydsverige är enligt Statistiska Centralbyrån 37 500 kronor per hektar.

Text och bild: Jeanette Thelander

Katarina skrev boken hon själv velat läsa som ung

Katarina Tågerud i Farstorp har just kommit ut med en bok om kyrkorna i Sverige.
Katarina Tågerud i Farstorp har just kommit ut med en bok om kyrkorna i Sverige. Bilden är ett montage.

FARSTORP: Varför finns det så många kyrkor? Den frågan lämnade inte Katarina Tågerud i Farstorp någon ro. På tio dagar skrev hon boken som hon själv hade velat ha när hon var ung – och som redan blivit både efterfrågad och uppskattad, trots att boken nyss kommit ut.

– Det är ingen superredovisning utan en kort-kort sammanfattning för nyfrälsta, vanligt folk, skolelever och lärare, berättar Katarina.

Boken, som heter just ”Varför finns det så många kyrkor?” är ingen tegelsten precis utan ett smärt koncentrat på 28 sidor.

En neutral guide

– Jag gjorde den som en PDF-fil först, men insåg att det fanns ett allmänintresse, så när jag hade räknat lite grand på det, bestämde jag mig för att trycka upp boken, säger Katarina.

Mormoner, Jehovas vittnen, Frälsningsarmén, Bibeltrogna vänner… Boken innehåller en uppsjö olika församlingar och samfund från väckelserörelsen och Maranata till Svenska kyrkan.

– Jag har försökt hålla boken neutral, som en guide till olika kyrkor. Allt är mycket kortfattat och jag har försökt koncentrera mig på vad som skiljer dem åt. Egentligen handlar det om små saker, för alla tror på samma sak, det är varianter av vanlig, hederlig svensk kristendom. Sedan kan det vara praktiska småsaker som skiljer, till exempel hur man ser på barndop och vuxendop, menar Katarina.

Ateist som blev frälst

Hon är själv uppvuxen i ett ateistiskt hem i den lilla byn Järnboås, som hon beskriver ”ungefär som Farstorp om man hade bytt ut banken mot en liten affär”. Som tonåring fick hon jobb i köket på en samfundsgård i Uskavi och det var där det hände: Katarina blev frälst.

– Jag gick på en kvällsandakt eftersom jag tyckte om att sjunga. På den tiden var det mest svensktoppslåtar och sådant och jag brukade bli pikad för att jag sjöng så högt. Men i kyrkan var det ingen som hade sådana synpunkter. Den kvällen förändrade mitt liv. I dag sjunger jag lite andra sånger, säger Katarina med ett skratt.

Hon har själv tillhört många olika församlingar, men periodvis också stått helt utanför och ägnat sig åt andra saker, som att spela fyrradig nyckelharpa och andra instrument eller gå långa promenader med hundarna i skogen.

Vill ge saklig förklaring

– Jag har alltid varit mån om bredden i livet. Det finns en del kyrkor som lätt blir lite sekteristiska, man umgås, arbetar och går på möten och gudstjänster tillsammans med samma människor hela tiden, det blir lite enahanda.

Den nyutkomna boken finns till försäljning i de vanliga internetbokhandlarna och genom Solentro, Katarinas förlag.

– Boken skrev jag för att folk som inte är insatta ska få en uppfattning om varför det finns så många kyrkor och hur man ska välja församling, säger Katarina. Det här är ett försök att på ett sakligt och grundligt sätt försöka förklara för utomstående vad som hänt i svensk kristenhet de senaste 170 åren. Det jag själv kommer fram till när jag letar i källorna, är att mycket går igen, och att de ”gamle” har svårt att acceptera ”de nya” och därför uppstår många gånger splittringar.

Text: Jeanette Thelander
Bild: Andreas Tågerud, Katarina Tågerud