Förbereder flykten från fyrverkerierna i nyår

 

Ola Granquist och Linda Persson har både hästar och hundar i familjen. Men i år planerar man för att slippa sitta i stallet med panikslagna hästar på nyårsafton.
Ola Granquist och Linda Persson har både hästar och hundar i familjen. Men i år planerar de för att slippa sitta i stallet med panikslagna hästar på nyårsafton.

HÄSTVEDA: I morgon åker Linda Perssons fyra hästar till en gård nära Sturup och familjens två hundar lämnar också Hästveda. I år vill nämligen Linda slippa sitta i stallet med panikslagna hästar och hon vill bespara hundarna den stress som nyårsraketerna orsakar.

– Det var hemskt förra året, jag har aldrig varit med om något liknande, säger Linda. Det kändes som att vara mitt i ett krig. Så i år har vi inga djur hemma på nyårsafton.

Linda och hennes sambo Ola Granquist bor på Högabergsvägen i Hästveda, alldeles i utkanten av byn.

– Kanske är det därför det blev så hysteriskt här, vi bor ju i skogsbrynet och folk siktar väl mot skogen när de avfyrar sina raketer, funderar Linda.

– Ja, våra närmaste grannar sköt inte i alla fall, konstaterar Ola. Så raketerna kom längre inifrån byn.

Evakueringar och lugnande medicin

Linda och Ola tvingas alltså nu organisera en evakuering av familjens hästar och hundar och de är långt ifrån ensamma. Flera djurägare som Utgivet varit i kontakt med i Hästveda uppger att de åker bort med sin hund eller häst och en del djur får lugnande medicin utskriven av veterinär för att inte drabbas av panik.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, får ungefär 100 personer varje år uppsöka en akutmottagning för att de skadats av fyrverkerier. Som regel rör det sig om brännskador och/eller sårskador. Mer än var femte person som kommer in till akuten har så allvarliga skador att han eller hon måste läggas in för fortsatt vård på sjukhus.

Nyårsnatten är det också ovanligt många brandutryckningar som måste göras runt om i Sverige, då fyrverkeripjäser antänder byggnader och föremål. I genomsnitt får räddningstjänsten rycka ut på närmare 400 bränder, de allra flesta mellan klockan 19 på nyårsafton och klockan fyra på nyårsdagens morgon. Dessa timmar inträffar mer än dubbelt så många bränder som en ”vanlig” genomsnittlig dag. Samhällskostnaderna för fyrverkeripjäser som hanteras av privatpersoner är alltså stora.

Slutsålt för djurens skull

Men det är framför allt för djurens och miljöns skull som många butikskedjor, till exempel Maxi och Coop, nu har slutat sälja fyrverkerier kring nyår. Många hundar, hästar och andra sällskapsdjur drabbas av panik och ångest när dundret drar igång som värst och samma sak gäller de vilda djuren. Eftersom det heller inte är ovanligt att avfyrandet av nyårsraketer pågår i många dagar både före och efter nyårsafton, är det svårt för djurägare att planera för att minimera lidandet.

– Det hade varit skönt om det helt enkelt blev förbjudet för privatpersoner att använda fyrverkerier, säger Linda.

Det är hon långt ifrån ensam om att tycka. I sociala medier pågår namninsamlingar och informationskampanjer som vill att privatanvändandet av pyroteknik ska förbjudas.

Som exempel kan nämnas ett upprop på Facebook som på kort tid samlat 25 000 deltagare som hellre skänker bort pengarna till välgörande ändamål i stället för att köpa fyrverkerier. Petitionen Fyrverkeribegränsningar har i skrivande stund samlat mer än 42 000 namnunderskrifter och det finns en mängd andra nätverk och sammanslutningar som trycker på för en förändring.

Mörbylånga först med förbud

Sannolikt kommer ett förbud mot privatanvändande av pyroteknik, men enligt Sture Engström, som var en av initiativtagarna till Stockholms Kennelklubbs initiativ, Smällarupproret, kan det ta tid:

– Vi drev Antismällarkampanjen i sju år innan ett förbud mot smällare kom 2001. Vi tror att denna kamp blir minst lika lång.

En kommun har gått före och totalförbjudit fyrverkerier, nämligen Mörbylånga på Öland. Där är det sedan i somras när kommunfullmäktige klubbade igenom motionen, helt förbjudet för privatpersoner att skjuta fyrverkerier. Man har inte, som brukligt är i andra kommuner, beviljat undantag för exempelvis nyårsafton, valborgsmässoafton och påskhelgen.

Text och bild: Jeanette Thelander

Fotnot: Vid flygplatser råder förbud mot fyrverkerier. Sedan flera år tillbaka erbjuder därför till exempel Arlandas stora hotell en fristad för fyrverkerirädda hundar och deras ägare. Det har blivit så populärt att initiativet nu kopieras på flera håll, bland annat i Oslo.

 

Jullov på redaktionen

julhälsningsbild 2014
Ridande reportern Jeanette Thelander med Newton.

HÄSTVEDA: Efter att ha upplevt sin första vår, sommar och höst, tar nu Utgivet julledigt för att ladda inför sin första vinter (som lär komma julaftons kväll). Fram till 7 januari kommer det att vara betydligt lägre aktivitetsgrad än vanligt. Helt stilla står det emellertid inte. Bland annat kommer ett par längre reportage att publiceras och kanske blir det också någon rapport från redaktionen.

Men innan julen inträder och glöggdoften sprider sig vill jag förstås önska alla läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år. Lediga dagar brukar innebära att det blir mer plats för tankar och kanske kommer du på saker som borde stå i tidningen Utgivet? Tveka då inte att skicka iväg ett par rader på mejlen, red@utgivet.se.

Som läsare är du långt ifrån ensam. På Facebook är det i skrivande stund mer än 250 personer som varit inne och gillat Utgivets sida. Många passar också på att klicka i att de vill ha notifikationer i sitt nyhetsflöde när nya artiklar läggs ut, så att de är säkra på att inte missa något. På tidningen Utgivets sajt har mer än 65 000 personer gjort besök sedan starten i början av mars och nu är det ett par tusen läsare som är inne varje vecka för att hålla sig ajour med vad som hänt i bygden. Det är fortfarande långt till de etablerade mediernas siffror förstås, men för en pytteliten nykomling är det inte så illa.

En av de stora fördelarna med en nättidning är ju att den går att läsa var man än befinner sig i världen. Det superlokala perspektivet gör att det mesta av det som speglas på sidorna heller inte går att läsa någon annanstans. Så om du umgås med nära och kära som flyttat ifrån trakten, tipsa gärna om att tidningen Utgivet finns! Flera läsare som har varit i kontakt med redaktionen berättar att de i dag bor på annan ort, i vissa fall även utomlands, men att de tycker det är kul att följa nyhetsflödet från sin gamla hemmaplan.

Tack för att ni har läst under året som gått! Med önskan om en riktigt god jul och ett gott nytt år 2015!

Jeanette Thelander
Ansvarig utgivare

Press- och yrkesetiken får egen sida på Utgivets sajt

Pressetik och yrkesregler gäller både journalistisk  text och journalistiska bilder.
Pressetik och yrkesregler gäller både journalistisk text och journalistiska bilder.

HÄSTVEDA: ”Det spelar ingen roll vad jag säger, tidningen skriver ändå som den vill”. Uttalandet ovan kommer ibland från personer man möter ute på det journalistiska fältet. Men när det gäller tidningen Utgivet är det inte sant. Utgivet är ansluten till det pressetiska systemet. Det innebär att du som läsare och/eller intervjuperson, har rätt att vända dig till PO, Allmänhetens Pressombudsman, om du tycker att det som skrivs i tidningen bryter mot de pressetiska reglerna.

Det innebär också att journalister och andra som skriver för tidningen måste förhålla sig till de pressetiska reglerna, som bland annat säger att nyhetsrapportering ska vara korrekt, att man ska vara generös med bemötanden och respektera den personliga integriteten.

Ansvarig utgivare och den som till största delen skriver texterna i tidningen Utgivet, Jeanette Thelander, är dessutom medlem i Svenska Journalistförbundet och har därmed förbundit sig att följa den journalistiska yrkesetiken, som bland annat innefattar riktlinjer mot så kallad textreklam och följa de yrkesreglerna. Som läsare ska du vara säker på att det som står i redaktionell text är sant och journalistiskt motiverat och att ingen utanför redaktionen har påverkat innehållet. Annonser ska tydligt märkas ut. Om du tycker att en journalist bryter mot yrkesetiken, så kan du anmäla honom eller henne till YEN, Yrkesetiska nämnden.

Etiskt system med anor

Det pressetiska systemet går närmare 100 år tillbaka i tiden och är till för att skydda enskilda mot oförsvarliga så kallade publicitetsskador. Syftet är att skydda både det fria ordet och den enskilde. Systemet är frivilligt och bygger på samarbete mellan Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Sveriges Tidskrifter och Tidningsutgivarna. Tillsammans har dessa aktörer bildat Pressens Samarbetsnämnd, som i sin tur är huvudman för Allmänhetens Pressombudsman, PO, och Pressens Opinionsnämnd, PON, som driver den pressetiska verksamheten. Du kan läsa mer om det pressetiska systemet här.

Tidningen Utgivet har valt att ansluta sig till det pressetiska systemet eftersom du som läsare ska kunna lita på att det du läser är sant och att faktauppgifter och andra källor har kontrollerats före publicering. Du ska också vara helt säker på att ingen utanför redaktionen har möjlighet att bestämma vad som ska skrivas i tidningen. Alla får givetvis komma med nyhetstips, men det är redaktionen som avgör vad som ska publiceras eller ej. Tidningen Utgivet ges ut av Ordsmedjans förlag, som är ett obundet förlag i förhållande till såväl politiska som religiösa och ekonomiska intressen.

För att tydliggöra allt som sagts ovan, har Utgivet från och med i dag en speciell sida för Press- och yrkesetik som du hittar längst upp till höger i menyn.

Text: Jeanette Thelander
Bild: Eva Andersson