Hej kulturministern!

Alica Bah Kuhnke Kultur- och demokratiminister

HÄSTVEDA: Vår nya kultur- och demokratiminister, Alice Bah Kuhnke, har fått brev från Utgivets ansvarige utgivare, eftersom ministern ska se över presstödet. 

Stödet infördes en gång i tiden för att man ansåg det viktigt med många olika perspektiv i samhällsdebatten och det offentliga samtalet. Samhället ville försäkra sig om att det fanns många olika kanaler och röster som förde debatten och utvecklingen framåt, runt om i hela landet.

Men presstödet behöver moderniseras, inte minst eftersom hela systemet bygger på papperstidningar. Det är bara den som trycker bokstäver på fysiskt papper som kan få stöd. Den som sprider ord och bokstäver via nätet, så som exempelvis Utgivet, räknas inte alls.

Grannar går mot teknikneutralt stöd

I våra grannländer har man under senare tid förändrat sina motsvarigheter till presstödet mot att bli mer teknikneutrala. Kan vi få se samma utveckling i Sverige?

Brevet beskriver vardagen för en nättidning som Utgivet, men den här superlokala tidningen är långt ifrån ensam. Inte minst i Skåne har det poppat upp en hel del lokala alternativ. I en del landsändar och i en del orter runt om i Sverige, finns det ingen nyhetsbevakning alls, med undantag för en lokal nättidning.

Hela brevet till kulturministern finns att läsa på tidningen Utgivets redaktionsblogg.

Text: Jeanette Thelander
Bild: Sören Andersson, Regeringskansliet

Jonas gjorde helt om i livet – ångrar ingenting

JC Zoo
Nero och Ceasar vet precis vad som nalkas när husses hand försvinner ner i godisskålen på disken. Och inget kan få hundar så fokuserade och alerta som ett annalkande godisregn…

OSBY: Efter nästan 20 år i Malmö, tröttnade Jonas Carlsson på storstadslivet och bestämde sig för att flytta. I samma veva blev zooaffären på Västra Storgatan till salu och Jonas beslöt sig för att slå till. Efter ett drygt halvår i Osby, ångrar han inte för en sekund att han förändrade hela sin tillvaro.

– Jag var så trött på Malmö, här är människor normala och omgivningarna är fina, så jag ångrar ingenting, säger Jonas, där han står bakom affärsdisken.

Framför honom sitter treårige Nero och tolvårige Ceasar och betraktar honom uppmärksamt. De två hundarna väntar på en av favoritlekarna: Godisregn.

– Hundarna är med mig här varje dag, de hälsar välkommen och är allmänt trevliga. Det finns en del kunder som bara kommer inom för att klappa om dem, säger Jonas.

Längtade efter privatliv

Att leva med hund är en livsstil, men för Jonas del har det inte alltid varit så. Det var inte förrän han var i tioårsåldern som han upptäckte vilka fantastiska vänner hundar kan vara.

– Min mammas nye kille hade en cockerspaniel, så det var så det började. Sedan dess har det alltid funnits hund i familjen, men Nero och Ceasar är mina första två egna, berättar Jonas.

I Malmö jobbade han som vicevärd i samma bostadsrättsförening som han hade sin lägenhet. Det blev för mycket till slut.

– Eftersom jag bodde i föreningen, så ringde folk på dörren precis när som helst, mitt i natten eller mitt i semestern och ville att jag skulle hjälpa dem med allt möjligt. Till slut gick det inte längre, någon slags privatliv vill man ju ha.

Kontinuerlig utveckling

Att plötsligt bli butiksägare och egenföretagare, med allt vad det innebär, var en omställning, men en trevlig sådan. Jonas ändrar om kontinuerligt i affären, där man kan handla allt från kattmat till akvariefiskar och han har också förändrat sortimentet en del.

– Jag har nyligen börjat med en del hästprylar också. Sedan finns det en del specialgrejor som jag kan ta hem på beställning. Just nu är det exempelvis populärt med skyddsvästar till hundar som jagar vildsvin. De kostar en del, men kan rädda livet på hunden.

Sedan den första hunden kom in i Jonas liv som tioåring, började han intressera sig även för andra djur. Han har själv haft både katter och akvariefiskar, förutom hundarna.

”Gillar alla djur”

– Jag gillar alla djur, så en sådan här affär är jättekul att driva.

Jonas bor på gångavstånd från affären, så varje morgon får Nero och Ceasar en liten morgonrunda på väg till jobbet. ”Gammelhunden” Ceasar nöjer sig sedan med en liten runda mitt på dagen och så hemvägen från jobbet, sedan är han nöjd med promenerandet.

– Ja, han orkar inte lika mycket längre. Men på kvällen tar jag en ordentlig runda med Nero, som behöver mer motion, säger Jonas. Jag trivs verkligen här i Osby och kan inte tänka mig att flytta tillbaka till Malmö igen. Att flytta hit är bland det bästa jag har gjort.

Text och bild: Jeanette Thelander

Halloween stort men allhelgona större

 

Bakom halloween-kostymeringarna döljer sig Ahmed Ibrahim, Emilia Granqvist, Marie Rooth, Emil Wahlqvist, Celina Omari och Linnéa Ljungman.
Bakom halloween-kostymeringarna döljer sig Ahmed Ibrahim, Emilia Granqvist, Marie Roth, Emil Wahlqvist, Celina Omari och Linnéa Ljungman.

HÄSTVEDA: Svenskar och norrmän satsar på godis, danskarna karvar ut pumpahuvuden och finnarna partajar. Så kan man sammanfatta halloweenfirandet hos oss och några av våra nordiska grannar. Men allhelgonahelgen är fortfarande allra mest en helg då svenskarna hedrar de döda på traditionellt sätt, enligt en färsk opinionsundersökning från Yougov.

Under onsdagskvällen firade Hästvedaungdomarna halloween på fritidsgården, som höll kvällsöppet. Nog märktes det att svenskarna har förkärlek för godis: Illturkos tårta och massor av annat mums och snacks stod framdukat på ett av borden. Men varför firar man egentligen halloween?

– För att det är kul att klä ut sig! svarar Marie Roth och tillägger: Vi har ju snott det från USA.

Skrämma bort andar

– Förr gjorde man det för att skrämma bort andar, man trodde att de kom tillbaka på halloween, säger Linnéa Ljungman.

Många av ungdomarna har tidigare gått runt i byn och begärt godis eller hotat med bus. Men det är inte alla som förstår när de öppnar dörren och en del blir till och med upprörda.

– Det är inte alla som uppskattar det, berättar Marie. En gång var det en som sade ”Kom inte hit och tigg godis fler gånger!”

Marie är för kvällen enögd och nersölad med blod. Hon har sår i ansiktet och på armen. Men bara på låtsas förstås, det är mamma Viola som har sminkat henne.

Alltid katt på halloween

– Mamma tycker det är kul, hon gillar det, så jag och min lillebror brukar se ut som hon vill, även om vi har lite egna idéer också ibland.

– Jag klär alltid ut mig till katt på halloween, säger Linnéa, som just den här kvällen har fått en artfrände i Celina Omari.

Emilia Granqvist, med spindelvävscape och spindelnät kring ögonen, har sminkat sig själv.

– Jag gjorde det samtidigt som jag tittade på Youtube, förklarar hon och berättar att det har hänt att även folk som öppnar dörren för bus eller godis har klätt ut sig.

Oväntad dörröppning

-Ja, kommer ni ihåg Ottos pappa? frågar hon till de andra. Han hade på sig en sådan där monstermask när han öppnade, då reagerade man ju, det var lite oväntat, så man blev nästan rädd först.

För ungdomarna på gården var det godis, dans, läskiga kostymer och mys som gällde på halloweenfesten. Lite mer skrämmande blir det sannolikt under torsdagskvällen, då det är filmkväll med film baserad på en av Stephen Kings romaner. Är det inte läskigt att ta sig hem i mörkret efter en sådan kväll?

– Jo, fast meningen är väl att man ska bli lite skrämd, det är ju själva vitsen med skräckfilm, säger Emilia.

– Jag bor nära, men jag har en mörk gång som jag måste ta mig igenom, berättar Linnéa. Det är lite otäckt, så då brukar jag springa.

Text och bild: Jeanette Thelander

Fotnot: Enligt det internationella opinionsundersökningsföretaget Yougov firar en tredjedel av svenskarna halloween och 16 procent av har godis hemma ifall det kommer ungdomar som går bus eller godis. I Danmark är den populäraste halloween-aktiviteten att skära ut pumpahuvuden, medan det i Finland är mest populärt att gå på halloween-fest. Allhelgonafirande är större än halloween i Sverige, varannan människa uppger att de tänker fira allhelgona på något sätt och så många som var tredje går till kyrkogården eller till kyrkan för att tända ljus och smycka gravar.