Nya vindar på service-kontoret efter valet

Servicekontorförändring
Servicekontorets föreståndare, Kjerstin Jonsson, planerar att utnyttja kontorets lokaler fullt ut – men först ska här målas!

HÄSTVEDA: I morgon kan du rösta i såväl riksdags- som kommunal- och regionval när förtidsröstningen startar på olika håll runt om i landet. Som vanligt är servicekontoret i Hästveda en av platserna för förtidsröstningen, som förstås upptar mycket av föreståndaren Kjerstin Jonssons tid för närvarande. Men när valet är över kommer en tid av förändring för kontoret.

– Servicekontoret är till för Hästvedaborna och det är behoven som ska styra, säger Kjerstin. Och eftersom det finns en stor lokal som hör till men som inte används särskilt, så vill jag att kommunen använder den delen också.

Det hon syftar på är den lokal som tjänat som väntsal till Skånetrafikens resenärer med bussarna. Men numera är det inte många bussar som går och eftersom det faktiskt är Hässleholms kommun som hyr lokalen så är det också kommunen som kan avgöra hur lokalen ska användas.

Allt fler datorbaserade tjänster

– Till att börja med kommer lokalen att målas om och det ska monteras persienner för fönstren, berättar Kjerstin. Jag skulle också vilja ha ett par lånedatorer som besökarna kan få använda. Min förhoppning är även att andra aktörer, till exempel Skatteverket och Försäkringskassan, ska kunna ge vägledning och service här vid vissa tillfällen.

Kjerstin menar att väldigt många kommunala ärenden, liksom andra myndighetsärenden, mer eller mindre bygger på datorbaserade tjänster i dag. Den typen av tjänster blir också allt vanligare.

– Det går till exempel att söka bygglov via internet, men det är inte alla som känner sig bekväma med att använda datorn på det sättet, säger hon. Det gäller inte minst många äldre, som kommer hit som besökare.

En fråga som snart nog blir aktuell är också inlämning av deklarationer till Skatteverket, som man tidigare har kunnat göra via servicekontoret. Men den möjligheten finns inte längre. Däremot kan man lämna förenklad självdeklaration via nätet, men då krävs bland annat e-legitimation.

Valet i fokus

– Som sagt, det finns många som inte har en aning om hur de ska göra för att utföra sådana tjänster. Tänk så bra om till exempel någon från Skatteverket kunde komma hit en dag eller kväll och ge vägledning kring sådana frågor, säger Kjerstin. Men utvecklingen av den delen av verksamheten får anstå till efter valet, fram till 14 september är det det som står i fokus.

Väljer du att vänta med att rösta till valdagen 14 september, så måste du rösta i din vallokal, som står angiven på röstkortet. Men om du förtidsröstar kan du göra det i vilken förtidsröstningslokal som helst. Vill du veta vilken lokal som ligger i din närhet, så hittar du den enkelt på Valmyndighetens hemsida.

Om du förtidsröstar, men senare ångrar dig, så går det bra. Men då måste du gå till din ordinarie röstlokal på valdagen och rösta en gång till.

Text och bild: Jeanette Thelander

Hästvedametod får bukt med mördarsniglarna

 

HÄSTVEDA: I Hästveda har det nu utarbetats en metod som verkligen fungerar mot mördarsniglarna. Genom att kombinera ihop sin kärlek till hästar och grönsaksodling har Annika Nolhage och sambon Peter Lantz lyckats mota sniglarna med 100-procentig effektivitet.

– Sedan vi satte upp vårt elstaket runt trädgårdslandet har vi inte haft en snigel som slunkit in där, säger Annika med ett belåtet leende.

– Man kan se hur de är på väg uppför, men så hindras de av elen och kryper tvärt ner igen, de ser ut som små bananer, tillägger Peter.

Lösningen är enkel – åtminstone om man redan råkar ha en flock hästar som går och betar intill grönsakslandet. Det enda som behövdes var några träplankor, en bit elband och ett antal påsklämmor.

Påsklämmor del av lösningen

Med hjälp av plankorna har paret byggt upp en sarg runt grönsakslandet, som är ungefär 40 kvadratmeter stort. Runt sargen har de satt upp elbandet och sedan anslutit det till det befintliga elstängslet som är till för att hålla hästarna på plats i hagen.

– Vi hade lite bry först, hur vi skulle få elbandet att ligga så tätt mot sargen att inga sniglar kom under, men samtidigt gick fritt från träsargen, berättar Annika. Men så kom vi på lösningen: Påsklämmor!

Vanliga påsklämmor visade sig vara utmärkta som distanshållare till sargen. Några millimeter räcker för att elstaketet ska fungera, men samtidigt inte hamna för långt ifrån underlaget så att mördarsniglarna kan ta sig emellan.

– Att grönsakslandet ligger intill hagen visar sig nu vara rena lyckokastet, det var inget vi tänkte på från början, säger Peter. Elbandet har samma ström som hästarnas elstängsel, så det är bra kräm på det!

Snigelfritt bäddar för salladsodling

Han och Annika har bott på den lilla gården i Hästveda i ungefär ett år, men det är först nu som paret har stiftat bekantskap med mördarsniglar på allvar.

– Grannarna som går förbi här har studerat mitt grönsaksland och berättat att de själva har gett upp odlandet, säger Annika. Just här finns så många sniglar att fällor, snigelgift och andra bekämpningsmetoder inte räcker till. Jag trodde inte att det kunde vara så illa, men jag märkte ju snabbt att till exempel salladsodling var totalt meningslöst.

Snigelsäkringen enligt parets Hästvedametod har dock visat sig vara effektiv – åtminstone den tid som elstaketet suttit uppe. Idén och genomförandet gjordes för tre veckor sedan, mitt under den värsta snigelperioden.

– Som sagt, sedan dess är det snigelfritt i landet, säger Annika. Så nu ska jag så en omgång sallad till, för nu får jag ha den ifred!

Text och bild: Jeanette Thelander

Två musikfestivaler på en och samma dag

 

HÄSTVEDA/ÄSKEBERGA: Lördagen gick i musikens tecken i Hästvedatrakten. Lågmält i hembygdsparken där kulturföreningen arrangerade visfestival, rockigare och röjigare i Äskeberga, där Äskebergafestivalen ägde rum.

Slående är hur mycket musikalisk kompetens som kunde avnjutas. Båda arrangemangen höll hög klass och för en gångs skull finns det fog att säga att det verkligen fanns något för alla smaker. Isabell Dahlberg och Mats Källberg som tillsammans utgör duon Spiken i kistan har tillsammans med Hästvedaveteranen Åsa Bällsten och Maja Heurling ett spännande projekt i gång, Påtår hos Moa Martinson. I somras blev det en konsert i Moa och Harry Martinsons torp och i höst blir det en skiva.

– Det handlar inte om nostalgi, det är ett projekt där vi har letat och hittat väldigt olika material som vi har jobbat utifrån, berättar Isabell. Någon har använt sig av romantext, en annan av en insändare hon skrivit, eller bara hämtat inspiration från hennes liv. Skivan blir jättebra, men man skulle kunna göra mycket mer av det här.

– Moa är lika aktuell nu som hon var då, tillägger Åsa. Det handlar i grund och botten om orättvisa villkor.

Finurliga texter

Spiken i kistan inledde visfestivalen med finurliga texter om moderna människoöden till väl samstämda toner från sina båda gitarrer. Därefter fick publiken stifta bekantskap med djupröstade Jonathan Stål och Åsa Bällsten.

– Jag har faktiskt varit med på alla visfestivaler i Hästveda hittills, berättade Åsa. Jag tycker det är kul att komma hit och spela, även om publiken inte är den största.

Samuel Trygger inledde med en visa med många verser där han hade vänt på flyktingproblematiken. Där längtade framtidens flykting efter huset vid sjön i Dalarna, där rötterna fanns.

”Det kan alltid bli värre”

Göteborgsbördiga Britten Andersson, som driver vandrarhemmet i hembygdsparken, rev av två låtar utanför programmet och visade varför hon är populär att boka för visaftnar och liknande evenemang runt om i bygden. Därnäst var det dags för Maja Heurling och allra sist Kristian Svensson.

– Det kan alltid bli värre, sjöng Kristian och serverade fler – emellanåt galghumoristiska låtar.

Delvis syftade han på vädret, som var minst sagt omväxlande. Regnet kom och gick och växlade i intensitet.

– Det känns nästan som om vädret vill ge igen för den fina sommarn på något vis, sade Maja.

Välpreparerat i Äskeberga

I Äskeberga rådde samma festivalväder. Många besökare med rutin från andra festivaler var väl preparerade med både gummistövlar och regrockar. Några tält fanns uppslagna för att ge skydd under de värsta skurarna och scenen hade slutligen byggts upp inne på logen, under tak.

Bjärnumsbandet Bad Combination gjorde en bejublad spelning med klassiska rock-covers som fick igång fötterna på publiken.

– Vilken sångare, Jonas  Griph är grym! löd omdömet från några åskådare.

Martin ”Sleven” Nilsson, som spelar lead guitar i bandet, var nöjd. Inte minst med tanke på omständigheterna:

– Vår ordinarie trummis var på släktkalas i dag, så vi fick hjälp av en annan som vi bara har repat tillsammans med två gånger, men det gick jättebra.

Äskebergafestivalen en trevlig idé

Bad Combination repar en gång i veckan, men spelar bara ute någon gång i kvartalet. Alla i bandet har familj och då är det svårt att få allt att fungera om det blir för många spelningar, förklarar Martin.

– Anledningen till att just Äskeberga blev platsen för en av våra få spelningar är dels vänskapsband, men också att vi tycker det här är en trevlig idé som vi gärna vill stötta om det går, sade han.

Cindie Velin stod och diggade framför scenen när Jordbandet spelade. Hon hade sällskap av många andra också, för Jordbandet spelar svängig, tajt och medryckande musik med svenska, samhällsengagerade texter.

Fortsättning nästa år

– Det här är verkligen ett fint initiativ, menade Cindie. Synd bara att det regnar så mycket, men det kan man inte göra något åt. Och folk verkar ju trivas i alla fall!

På spellistan stod även Adde, Four Stars, rockiga Blå natt och Stenen kryper, där Stenen kryper fick avsluta festivalen med ösiga covers från Rolling Stones.

Initiativtagaren Susanne Jochmus Stöcke var nöjd. Det hade fått plats mer folk, men med tanke på att detta var första gången och att regnet öste emellanåt, fanns förvånansvärt många människor på plats. Och just som Susanne snabbsummerade festivalen spändes en fantastisk regnbåge tvärs över himlen:

– Vi kommer att gå ihop ekonomiskt och det är väldigt roligt! Vi har till och med några som campar här för att få in den rätta festivalkänslan, berättade hon. Det blir nog en repris nästa år…

Text och bild: Jeanette Thelander